vägskäl

jag befinner mig vid rikets slut, tonartshöjningen innan sista refrängen, de sista vemodiga raderna av en del i livet. här slutar sagan om ungdomsledaren i nyköping och bokens smaragdgröna pärmar slås igen. vad ska hända nu och vem ska jag bli, vart ska jag hän, vilken bok ska jag börja skriva på och med vilket slut. och hur börjar man om, med versaler, poetiskt, in medias res? jag vet ingenting. om framtiden vet jag bara att den kommer. och att jesus kommer gå framför hela vägen.

OCH att jag kommer ta en sväng på två år till kaggeholms fh i höst eftersom jag fick besked i veckan att jag kom in på journalistutbildningen!




hurra från
syster signe

ps jag kommer bli tidernas mest seriösa journalist


ente de de fiffigaste, erente de

med risk för att upprepa mig för trettionionde gången på den här bloggen måste jag bara utbrista i en glädjesuck över hur grymt skönt det är att vara med i en församling. det låter lite som en dålig reklamslogan, men det är verkligen som att leva i en andra stor familj. har du hört något annat måste det blivit något fel, för en riktig församling är ingen förening, det är en familj där syskonen tar hand om dig. på vackra dagar kan du återgälda det genom att vara samma stöd tillbaka, för du vet att på fula dagar skulle de gjort samma sak för dig.











idag tackar jag gud för er
syster signe

erase and rewind


 

 

syster signe


herre var skulle vi gå

det har stormat en del för syster signe på sista tiden, varpå bloggen varit lite igenbommad och jag har försökt hitta en plats i nyköping där det bara är tyst (och misslyckats), plockat vitsippor, sovit på gräsmattan, cyklat 65 varv runt stan, blivit matad med fika, skrivit en låt som går typ jesus, jesus, jesus, jesus, jesus, jesus, och hängt hos mina nya bästa vänner gun och carl.

även som kristen får man simma genom skit ibland. det är väl då vi vill ge upp om gud och söka oss till något som syns istället. något som är lite mer påtagligt och konkret och ger effekt på typ fyra sekunde max. men som petrus sa. var skulle vi annars gå än till jesus.


 



vi hörs snart igen
kram syster signe

and I'm gonna hold you to it

gråtande kommer de
men jag tröstar dem och leder dem.
på en jämn väg där de inte snavar,
för jag dem
till strömmande vatten

jeremia 31:9

assåeh va göru på lördag

 



jag har längtat efter nu på lördag i ett halvår
det kommer sjukt roligt!
välkommen med den stora plånkan

sesdärå!
syster signe









bloglovin


~


Syster Signe är en 22-årig frikyrkotönt med hjärta för kyrkkaffe, jesus, longboard och gamla skrivmaskiner. Förutom att banka vett i lymlarna i staden hon är ungdomsledare, går den mesta av tiden åt att försöka avhålla sig från godis, smöra för Nådig pastorn och kasta prick på förbistrykande katter.
Bästa sättet att fortsätta den här trevliga relationen är att hälsa på ibland! Gud ske pris och ära!

Vill du kontakta mig?
Maila systersigne@live.se





~





Filosofi/Religion bloggping Jesussajten.se