efter att ha klagat och jämrat mig i över ett år om hur facebook stjäl och bryter ner livet kändes det lämpligt att ta farväl. idag kom beslutet att avsluta mitt facebookliv. det gick hastigt, och det hann knappt lida innan det var över.

nu ska informationsflödet äntligen få gå på lågvarv. för första gången på fyra år ska det nämligen få gå en hel dag utan att jag får veta vad min lågstadiekompis jag inte pratat med på åtta år hade på sig i fredags, vad för musik min föredetta chef lyssar på just nu, vad en kille jag träffade en gång genom gemensamma vänner har för relationsproblem, eller var i världen min gamla engelskalärare befinner sig.

som jag ser det nu har jag två allvarliga problem:
jag kommer hädanefter få veta allt spännande sist
två timmar av dagens hittils spenderade tid med näsan i andra människors privatliv måste jag nu hitta en annan klok och uppbygglig aktivitet åt

och istället för att undersöka om fruit ninja finns som gratis onlinegame ska jag nog låta mig och mina öron vila från datorbruset en stund eller två.