jag undrar hur många gånger jag egentligen fått höra artighetsfrasen "hur mår du", och hur många gånger jag glättigt svarat "jomendeefintserru" för att två sekunder senare minnas att jag har 40 graders feber, just brutit tårna, kuggat på uppkörningen, blivit rådumpad eller har maginfluensa och kräks litegrann bredvid telefonluren. sedan undrar jag varför vi är så rädd för att vara svaga och bräckliga. vi vet ju att alla människor är brustna och mår skit, bara på olika sätt. ja gåtorna är många.

 

själv blir jag överförtjust när folk då och då svarar ärligt om hur tungt livet är just nu utan att kräva en timmas peptalk, bara rätt och slätt och det vill jag att du ska veta. det känns hedrande att få ta del av andras bräcklighet och inte bara den sirapslena facebookytan.

 

 

 

 

cred till dig som vågar vara svag

jag vill vara som du

syster signe