syster signe

har du tagit åt dig äran för någon annans jobb någongång? tänkte väl det. sånt gör nämligen inte heligt folk. nya -högst oprofesionella- studier visar att vi människor i princip aldrig tackar rätt person. för att bäst visa detta skall här i god ordning statueras fyra exempel över tämligen vanliga komplimanger vi svarar tack på.

 

mig själv - för min särdeles goda smak

vs den lilla pojken i guatemala som sytt den

 

mig själv - för att de är mina

vs konstnären bakom som tog nio månader på sig att definiera den perfekta formen, färgen och storleken på dem

 

mig själv - för att jag helt enkelt blev en så bra människa

vs fadern, varifrån allt gott, ljust och varmt kommer som existerar i världen

 

 

 

nu drager vi ut i världen och tackar inom oss rätt upphovsman.
amen syster signe

nu ska här världen dränkas i nya toner av sammet och halleluja! jag råder samtliga av världens invånare att lyssna på dessa två sånger när det regnar på semestern, mjölken är slut och eländet knappar in. det blir hemläxa likväl tidig julklapp från gud. ejmen.

 

 

storkram

syster signe

kom och berätta för honom
att det regnar och åskar
att det glittrar och strålar
allt vill han veta av när det är du som berättar


syster signe

ibland blir jag lite extra nervös och kissnödig när någon halvnära person säger jag älskar dig!

på sin höjd kan vi väl tycka om, men älskar, då rasar hela nervsystemet! är det okej att säga DET nu! är inte det något man sparar till sin blivande man! nu vet jag inte om du tycker om mig SÅ eller SÅ eller vad vill du mig?!

jesus sa "älska varandra". och jag är fånig. vi borde inte inte spara på de orden. de blir inte utnötta av att vi använder dem för ofta. alla du tycker om borde få veta. älska inte bara mer. berätta det mer.

syster signe

det finns folk i världen som riskerar att bli avrättade för att de äger en bibel. själv är min prövningsångest på max när folk inte håller med mig om att o store gud är den bästa psalmen i sångboken. det är lite hur man ser på sånt där. någon annanstans, i någon annans liv smyger krypskyttar på lekplatsen intill, där anger gamla församlingsmedlemmar varandra, där ber man i yttersta emlighet, där blir en harmlös blogg som denna avstängd, och alla kyrkesystrar efterlysta.

inte för att ställa till med kaos eller uppvigla till typiskt skrämmande och osvenska uppror, utan för att jag håller med om att alla vi som är kristna i sverige så mycket mer bör:

a, uppskatta religionsfriheten
b, visa så mycket mer för dina bekanta vem jesus är, som inte alla syskon i världen kan
c, be för dem som blir jagade för sin tro på gud, just nu

idag min vän, kan du alldeles gratis få välja en!  och välj inte a. amen hej!

 

fred och mod
till både syster eller bror
syster signe

nu går jag five steps back. men eftersom alla människor i hela världen finns på facebook och alla helst av allt vill nå ut till hela världen så finns det nu en facebooksida för syster signe också. hurra för detta. klicka på bilden för att luras in.

herren varen med er
syster signe

det finns folk som tror att kristna måste avstå från precis allt som är roligt eftersom allt roligt är SYND. originellt ju. men att offra något till gud är en mer logisk konsekvens. att tacka och ge cred för att han skapade dig, fixade fram världen och vill veta av dig mest av allt.

 

dagens utmaning för mig är att typ en dag i veckan stryka det som blivit ditt allradyraste. för guds skull. för att säga tack och varsågod, detta är det finaste jag har, det får du av mig. sen kommer alla plus bara regna in, som att du kanske vänjer dig av med otrevliga laster, får tusenfalt igen ja såna saker.

syster signe

jag befinner mig på sveriges kristna ansikte, den förlovade ön, de välsignade klipporna, hönö.

jag njuter av guds skaparglädje och konstaterar att han är bättre än både van gogh och edvard munch tillsammans. bara tanken liksom - jag vet! jag skapar saker som flyger, skriker och äter upp människornas matrester. guds skapelse är fantastisk, och den är en present till dig. grattis.

syster signe

nog me svamp och
lite mer upprördhet tack
syster signe

och vi gör bäst kaos med djävulen genom att hålla oss nära gud och guds ord



med vänliga hälsningar
syster signe

ibland känner jag det som att vi kristna står i en enfaldig klump utanför ica och gråter villrådigt till gud om en liter mjölk. det är ju himla otroligt vad man kan göra med två händer och fötter egentligen, till och med traska in och hämta lite mjölk själv.

ändå är vi ju verkligen sämst när det gäller att ta våra händer och fötter för att göra något åt allt vi ber för. ett exempel. "kära gud, gör så att tant agda blir frälst. amen." ica. mjölk. svaret är en halvmeter bort och ändå vill vi ha ett mirakel från skyn.

gud knäpper inte med fingrarna så agda plötsligt skrålsjunger pärleporten idag heller. han vill att de kristna som finns runt agda ska göra något. visa henne vem gud är genom att berätta om vad vi fått uppleva, om våra liv som kristna, hur vi blev friska, helade, vad jesus gjorde som förändrade allt.

 

 

om du valde fel får du inte komma tillbaka
puss
syster signe

syster signe

detta är inte en blogg om mina kläder, min miniutöst detaljerade dagsagenda, mina bästa tutorials eller min instafrukost. här vill jag skriva om ett liv med jesus. tack för uppmuntran i att Du vill läsa om just det och vänligen skjut mig om jag börjar lägga upp recept här.

syster signe