somliga dagar är jag arg på gud då saker aldrig klickar och flyter som jag vill. trots att man ber och ber över att något ska bli bra och ordna sig skiter det sig ändå. ser det ut så under en längre tid kan man med fördel fråga sig vad man har för avsikter med sin önskan och bön. är avsikten kärleksfylld och något som gud kan möta? eller innebär bönesvaret att gud och guds kärlek skulle hamna om än bara lite i skymundan i livet? tyvärr är det så enkelt att om det du ber för inte är bra för någon runt dig eller dig själv, kommer inte gud få det att utvecklas genom att svara på bön heller. varför skulle han? han är en kärleksfull gud. så be inte i hundra år över att bajs ska bli choklad. du kan anstränga dig att hitta råvaror istälet, typ kakao, som gud kan utveckla.

i mellanstadiet lärde jag mig bara en sak som jag kommer ihåg kristallklart. det var för övrigt en religionslektion och detta är alltså visdomen jag ännu bär med mig: "jesus var vek! vet ni ens om att alla andra uthärdade tio timmar minst på korset! jesus gav upp efter bara fem. och han ska vara gud!" sa min objektive lärare.

sammanlagt har jag fått äran att hålla i cirka tre stycken barn i mitt liv. denna eventuellt lite magra summa beror inte på att folk anser mig vara en oansvarig och totalt känslolös person, utan mest att jag är rädd för barn och inte har gåvan att få dem tycka om mig. detta till trots ska jag vara barnvakt ikväll! jag förstår inte riktigt vad föräldrarna tänkte på när de frågade mig, men fadern erkände att de hade ringt till ett okänt antal övriga innan jag kom på tal. jag är sjukt ängslig och vet verkligen inte hur detta ska gå.

här är det enda existerande bildbeviset på mig i närkontakt med ett levande barn, men som tecken på ytterligare moderlighet kan noteras att jag respekterar barnet och dess föräldrar genom noggran cencur.

ty jag är viss om att varken död eller liv,
varken änglar eller andemakter,
varken något som finns eller något som kommer,
varken krafter i höjden eller krafter i djupet
eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss
från guds kärlek i kristus jesus, vår herre

i torsdags var jag med mina konfirmander på studiebesök i fantastiska secondhandbutiken öppenhand som drivs av tre frikyrkoförsamlingar i stan. de två dagar i veckan man håller öppet står alltid hundra personer på kö vid ingången. de dagar de håller stängt forsar frivilliga till för att hjälpa till att ta emot och packa upp de saker som folk i stan har skänkt. allt för att okända människor flera tusen mil bort ska kunna äta sig mätta, klä sig varmt och hålla sjukdomar borta. kristna startar inte bara krig. det är skönt att veta.

om jag får en drös ungar någon gång skulle jag göra allt för att de skulle bli precis som jag. de skulle gilla samma musik, älska min mat, skratta åt samma saker, de skulle berätta allt för mig, lyssna på allt jag sa, och framför allt tycka att jag var den coolaste mamman i världen.

men det oroar mig lite, för tänk om de väljer allt tvärtom, tänk om de hatar mig och flyttar ut när de är tolv, börjar dricka tändvätska och aldrig kommer hem igen! det allra bästa vore kanske att hålla dem så nära att de inte tror de kan välja själva hur de ska leva. fast tvinga dem kan jag väl inte, och att manipulera känns ju lite väl mengele... nej. det finns bara ett alternativ. visa att jag är deras mamma som tänker finnas kvar vad som än händer. sen måste de välja själva om de vill vara som jag, om de vill tycka om mig tillbaka. även om deras fria vilja innebär att inga av mina barn ens vill vara i närheten av mig.

svenska synonymer till ordet frälsa [frẹl:sa] : rädda, hjälpa, undsätta, bärga, värna, förlossa, återlösa, omvända, sätta i säkerhet, fria, skydda, bistå, väcka, friköpa, bevara, skona, förlossa, befria.

en människas dagar är som gräset, hon blomstrar som markens blommor.
vinden drar fram över dem och de är borta. deras plats känner dem inte längre.
men Herrens nåd varar från evighet till evighet.

 

syster signe

lyssnade på johnossi när jag cyklade till affärn idag. jag drog upp ljudet på ipoden och halsduken över näsan. kom fram till ica, trampande in, slängde ner mjölken i korgen, höjde lite på volymen, betalade i kassan med trummorna bankandes, låste upp cykeln med basen vibrerandes och cyklade över hjortenslätten med tonerna gormande i huvudet. då tar låten slut och det blir dödstyst i cirka tre sekunder. precis då väljer en liten fågel att kvittra till så där obarmhärtigt vårigt. det hugger till i hjärtat.

jag begraver mig i ljud, datorbrus, musik, biloljud, kylskåpsburr. men minst en gång i ibland försöker jag verkligen lämna alla tekniska saker hemma och vara en stund där det bara är tyst. inte för att jag är kristen, inte för att musik är synd och skam, inte för att jag blir en heligare människa av det. för att vi blir totalt galna om vi aldrig får ett stopp på alla inkommande ljud.

gör det. var i tystnad i naturens läten någon gång ibland. ta det som medicin.

 

jag slog upp tidningen i veckan och kunde knappt hitta en sida som inte proklamerade att den eländiga melodifestivalen kommer till stan i helgen. idag gick jag därför och hoppades att någon från sörmlands nyheter skulle komma fram till mig med dagens fråga och att den skulle vara: HEEEEJ! ska DUUU titta på MELODIFESTIVAAALEN i HELGEEEEN? för då skulle jag haft jag mitt svar redo. den korta versionen är att det skulle rimmat på hej.

men jag ska verkligen be gud om att ett bidrag vinner som har något klokt att säga svenska folket. gud har ju många att välja på där, man undrar om han satsar då på djupa och ödmjuke sean banan eller livsglada thorsten flinck - spännande spännande.

varför fastar kristna?

a) de har fått för sig att man måste lida lite extra under påsken för att jesus gjorde det
b) de måste lära sig att avstå från allt som är bra och trevligt här i livet.
c) de vill försöka vila ett tag från saker som kan ta fokus ifrån gud

nu har jag lagt upp det ganska snyggt tycker jag så att alla kan få mvg och aldrig mer behöver undra.

 

allt gott

syster signe

våren har kommit till stan. snoret rinner, halsar svider, ögonen får plötsligt kämpa i den bländande solen och allt annat vore ju bara fel. tack kära gud för smältande is och fågelsång. jag förstår typ ingenting av den överpoetiska texten i den här visan men det gör inget, lyssna ändå.

 

 

kärlek från
syster signe